Till att börja med…

Jag har blivit ombedd att skriva gästinlägg för den här bloggen och torde således vara en ny karaktär för de flesta av er läsare, så innan jag sätter igång är nog en kort introduktion bra att skriva som första post.

Min egen relation till poly som fenomen är nog lite äldre än de flestas skulle jag gissa; jag är nu snart 30 år och har vad jag kan minnas aldrig egentligen levt eller känt mono. Detta är är inget jag skriver för att ge mer tyngd åt de åsikter och erfarenheter jag har att dela med mig av, sådant ligger inte för mig. Kan mina inlägg inte få luft under vingarna utan att jag ska behöva “slå mig för bröstet” så är det inte värda att läsas! Nej, detta skriver jag för att mitt perspektiv på poly som fenomen skiljer sig i grund såtillvida att det för mig, på ett eller annat sätt, alltid varit grundinställningen och mono som fenomen snarare är det “nya” och “udda” som är svårt att förstå.

Mononormen har (som så många andra normer som det var tänkt att man skulle få per automatik när man växer upp i detta samhälle) aldrig riktigt fått ett fast grepp om mig. På intet sätt vill jag hävda att jag står helt utanför normerna i samhället, även om en och annan kanske skulle mena att så faktiskt är fallet, men det mesta av det har nog runnit av som vatten på en gås.

Hela min syn på amorösa relationer är formade av det här. Min gissning är att jag (trots att jag har en i bästa fall medioker känsla för enskilda relationer) har enklare att se flertalet relationer och hur de påverkar varandra i större konstellationer. Jag har helt enkelt levt så och därför utgör de erfarenheterna min referensram.

Mitt eget amorösa relationsliv går som det mesta andra i vågor. För mig är svängningarna för närvarande ganska långsamma och de närmaste åren har jag “gått back” ca 0.5 partners / år och är nu nere på en (1!) partner. Jag brukar lite skämtsamt benämna detta som att jag för närvarande är ofrivilligt mono (från min sida i alla fall). Dock har jag någonting som är mycket viktigt för mig och det är två bonuspartners (dvs min partners partner), men mer om detta i senare inlägg.
Skulle du ha frågat mig för 4-6 år sedan hade jag nog beskrivit mitt relationsliv som beståendes av 3 nära partner-relationer, mellan 6-12 “sötnosar”.

(För den som varit lite observant är det nu nu tydligt att jag uppvisar en stark negativ trend, någonting som oroat framförallt min partner. Jag bör göra någonting för att få denna kurva att börja vända uppåt snart, men oroa er inte kära läsare, jag jobbar på det!)

Förtydliganden:

1. När jag använder ordet “poly” så är det i betydelsen av ett samlingsnamn för alla typer av flersamma relationsmönster, praktiker och känslor…för mig är poly ett inkluderande ord som innefattar polygama, polyamorösa, relationsanarkister, polysexuella, flersamma osv osv…Så länge du inte lever strikt mono har du en eller annan del av din praktik under detta paraplybegrepp.

2. Hittills har jag varit noga med att skriva “poly som fenomen” och “mono som fenomen”, detta för att det är vad jag anser dem vara. Jag ser inte poly som en “rörelse” som en hel del andra sk. polyaktivister brukar göra gällande att det är.  Det är någonting som sker/uppkommer p.g.a omgivande faktorer och inbyggda axiom, inte en organism i samhällsfloran så som t ex arbetarrörelsen eller nykterhetsrörelsen för att ta ett par idéburna rörelser som exempel.

3. För de av er som måste veta och tycker det har någon betydelse; Jag är av hankön och mer eller mindre hämningslöst sexuell vad gäller ålder, kön och andra “klassificeringar” av medmänniskor.

Det får nog räcka för nu.

/Pan.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s